Dis­kri­mi­ne­rings- och jäm­ställd­hets­nämn­dens pressmeddelande 2/2021

Beslut av diskriminerings- och jämställdhetsnämnden rörande diskriminering i parkeringsövervakning och förfarandet av husbolag

Den övervakningsavgift som ett parkeringsövervakningsbolag påförde för en person med svenska som modersmål var diskriminerande, då information om det avtalsvillkor som låg till grund för avgiften getts enbart på finska, trots att bolaget meddelat övriga avtalsvillkor på finska, svenska och engelska, vilka är de språk som bolaget använder

En sökande med svenska som modersmål ansåg att hans språkliga rättigheter hade kränkts och att han diskriminerats på grund av sitt språk, då han påförts en övervakningsavgift för felaktig parkering i ett privat fastighetsbolags område, trots att det avtalsvillkor som låg till grund för avgiften hade uttryckts enbart på finska, som han inte förstod.

Han hade parkerat sin bil i ett område där han sett en informationstavla med text på finska, svenska och engelska. Sökanden förstod svenska och engelska av dessa språk. På den tilläggsskylt som placerats under informationstavlan hade det funnits text enbart på finska om att också ett separat gästtillstånd behövdes för parkeringen. Sökanden hade inte som svenskspråkig faktisk möjlighet att förstå informationstavlan jämte tilläggsskyltar i den utsträckning som det fanns enbart finskspråkig text på skylten.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att parkeringsövervakningsbolagets officiella kontakt- och informationsspråk var finska, svenska och engelska och ansåg att svaranden inte hade lagt fram godtagbara grunder för varför information om det avtalsvillkor som lett till påförandet av en övervakningsavgift getts enbart på ett av de språk som det använder. Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att svarandens förfarande att låta bli att ge uppgifter om förutsättningarna för godtagbar parkering på ett språk som företaget använde inte grundade sig på lagstiftningen.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att svaranden i parkeringsövervakningen utifrån modersmålet bemött sökanden på ett ofördelaktigare sätt än personer som är eller varit i en jämförbar situation då det påfört en övervakningsavgift för honom för parkering mot villkoren på så sätt att han utsatts för direkt diskriminering på grund av språket.

Nämnden förbjöd svaranden att upprepa sitt diskriminerande förfarande mot sökanden.

Ett bostadsbolags förbud att montera en dörröppningsanordning och en ramp, vilka en invånare med funktionsnedsättning behövde, utanför husets ytterdörr var diskriminerande

Ett bostadsaktiebolag hade inte gett en person med funktionsnedsättning tillstånd att montera en ramp och en dörröppningsanordning vid bostadshusets ytterdörr. En tillgänglig ingång var väsentlig och nödvändig för invånarna för de dagliga förflyttningarna. Såväl stadens byrå för handikappservice som lokaltjänst hade ansett att den bästa lösningen var att montera en ramp och en dörröppningsanordning vid bostadshusets ytterdörr. Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att svaranden med sitt till synes jämställda beslut försatt invånaren i en ofördelaktigare ställning än andra på grund av funktionsnedsättningen.

Nämnden konstaterade att invånaren med funktionsnedsättning, på grund av förfarandet, inte hade en tillgänglig ingång till sitt eget bostadshus. Detta påverkade i väsentlig grad rätten för invånaren med funktionsnedsättning att få bo och leva på lika villkor som andra och personens begäran kunde inte anses vara orimlig. I bedömningen av ärendet skulle det också beaktas att staden förbundit sig till att ersätta rimliga kostnader för att montera, underhålla, reparera, flytta och riva ner rampen och dörröppningsanordningen. I ärendet fanns det inte skäl att förmoda att monteringen av en ramp och en dörröppningsanordning skulle orsaka en betydande olägenhet för övriga personers förflyttning, sjuktransporter eller flyttningstrafik. Därtill kunde monteringen av en ramp och en dörröppningsanordning vara till nytta för husets övriga invånare och underlätta deras tillgängliga förflyttning.

Nämnden ansåg att svaranden direkt diskriminerat invånaren utifrån invånarens funktionsnedsättning i strid med diskrimineringsförbudet i 8 § i diskrimineringslagen och förbjöd svaranden att fortsätta eller upprepa diskrimineringen av målsäganden. Nämnden förenade sitt förbudsbeslut med vite på 10 000 euro.

Den försummelse av rimliga anpassningar som var nödvändig för en invånare med funktionsnedsättning under renoveringen i ett husbolag var diskriminering

En invånare med funktionsnedsättning som använder rollator för att förflytta sig ansåg sig ha blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning, då ingången till invånarens bostad inte var tillgänglig under den tid då husbolaget och disponenten lät utföra rivningsarbete och en täckdikningsentreprenad i husbolaget. På grund av bristerna i ingången hade sökanden skadats flera gånger.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att svarandena fått en skyldighet till en rimlig anpassning då de fått kännedom om sökandens behov av en tillgänglig ingång. Den tillgängliga ingång som sökanden begärde kunde ses som en väsentlig och nödvändig åtgärd för sökanden. Nämnden ansåg att sökanden under renoveringen inte kunnat använda ingången till sin bostad på ett säkert sätt. I bedömningen av ärendet skulle det också beaktas att kommunens handikappservice senare hade låtit bygga en tillgänglig ingång för sökanden.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att de åtgärder som svarandena vidtagit, sett till förhållandena, inte var lämpliga och ändamålsenliga på det sätt som avses i förarbetena till diskrimineringslagen. I ärendet framlades inte någon utredning över att svarandena hade orsakats orimliga kostnader av anordnandet av rimliga anpassningar. Nämnden ansåg att svarandena aktivare borde ha vidtagit åtgärder för att utreda behovet av rimliga anpassningar för invånaren med funktionsnedsättning.

Nämnden ansåg att svarandena hindrat rimliga anpassningar för personen med funktionsnedsättning och på så sätt diskriminerat personen i strid med 8 § i diskrimineringslagen.

Fallbeskrivningar i sin helhet har publicerats på diskriminerings- och jämställdhetsnämndens websidor på finska: Tapausselosteet 2021 - Yhdenvertaisuus- ja tasa-arvolautakunta

Ytterligare information:
Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens generalsekreterare Juhani Kortteinen
tfn. 0295 150151
e-post: [email protected]

DISKRIMINERINGS- OCH JÄMSTÄLLDHETSNÄMNDEN

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden är ett självständigt och oberoende rättsskyddsorgan som förordnats av statsrådet. Nämnden övervakar iakttagandet av diskriminerings- och jämställdhetslagen i privat verksamhet samt i offentlig förvaltning och affärsverksamhet. Till nämndens behörighet hör inte frågor som gäller arbetslivet om det är inte fråga om tillämpning av jämställdhetslagen.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens behörighet omfattar inte ärenden som gäller privat- och familjelivet eller religionsutövning.

Ärenden kan föras till nämnden av den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier eller diskrimineringsombudsman eller med målsägandens sammantycke sammanslutning som främjar likabehandling.

I de ärenden som hör hos tillämpningsområden av jämställdhetslagen kan ärenden föras till nämnden endast av arbetsmarknadscentralorganisation eller jämställdhetsombudsman.

Ett ärende som är anhängigt i domstol eller hos någon annan myndighet tas inte upp till prövning i nämnden.

Nämndens uppgift är att ge rättsskydd till dem som upplever sig ha blivit diskriminerade eller utsatta för förbjudna repressalier i anslutning till diskriminering.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden kan förbjuda att fortsätta eller upprepa diskrimineringen eller repressalierna samt förena sitt beslut med vite och utdöma det.

Nämnden kan förelägga aktören att inom skälig tid vidta åtgärder för att fullgöra sina skyldigheter enligt diskrimineringslagen. Den kan även fastställa förlikning mellan parterna.

Nämnden kan inte förordna att gottgörelse eller annan ersättning betalas.

Ytterligare kan nämnden yttra sig om tillämpning av lagen om diskriminering eller jämställdhet på begäran av domstol, diskrimineringsombudsman, jämställdhetsombudsman eller annan myndighet eller förening

Ändring i nämndens beslut kan sökas hos förvaltningsdomstolen.

Handläggningen av ansökan i diskriminerings- och jämställdhetsnämnden är avgiftsfri och nämndens expeditioner är avgiftsfria. Parterna betalar själva de övriga rättegångskostnaderna.

Närmare information om diskriminerings- och jämställdhetsnämnden: 

https://www.yvtltk.fi/sv/index.html

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden
PB 27
FI-00023 Statsrådet

Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens e-post: [email protected]